telemuseum.eu

 MUSEETS TILLKOMST

Virserumssonen Anders Joelsson hade en dröm: Ett telemuseum!


Redan i tidiga tonåren vaknade Anders teknikintresse. Han började utbilda sig till teleingenjör 1968 och startade en radio och Tv-butik samma år blott 17 år gammal!
De första mobiltelefonerna såldes 1973 och detta blev hans stora passion; Telekommarknaden.
Han utvecklade verksamheten och var under en följd år VD för RingUp-kedjan  med 75 anslutna butiker runt om i landet.

Under alla dessa år samlade Anders på allt inom telekommunikation.
När den gamla möbelfabriken Oscar Edv. Ekelunds Snickerifabriks AB:s område förvandlades till DackeStop var Anders en av de ursprungliga initiativtagarna.
År 2001 förverkligades äntligen drömmen om ett telemuseum som nu är Sveriges enda offentliga museum inom telekommunikation.

 

Från historia rakt in i framtiden.

Snabb utveckling: att utvecklingen går snabbt förstår man, inte minst när man får följa mobiltelefonins utveckling från 1950-talet fram till våra dagar.
Det är inte bara mobiltelefonins utveckling som speglas. Här finner Du allt som har med tele- och datakommunikation att göra, och du kommer att le igenkännande många gånger. 

Tekniska museet - Tekniska museet

www.tekniskamuseet.se/
 
Se vårens skolprogram – boka enkelt på webben. Behållare av glas och olika metaller med slangar mellan. Våra samlingar. Utforska Tekniska museets ...

Öppettider och priser

Hitta hit - Utställningar - Cino4 - Äta & dricka - ...

Besöka

Startsida; Besöka. Besöka. Öppettider. Tekniska museet ...

Kul för barn på Tekniska museet

Kul för barn på Tekniska museet. Pojke kör satellitbana och lipar ...

Cino4

Se filmtrailer om Cino4 nedan. ... att köpa biljett i entrén på ...

Utställningar som visas nu

Utställningar som visas nu. MegaMind med många barn ...

Digital Revolution

I Digital Revolution blev besökaren en del av utställningen med ...

Hitta hit

Enklaste sättet att komma hit är med buss 69 eller cykel, men ...

Kontakt

Foto: Jonas Berggren. Vad vill du göra? Tycka till om oss och vår ...

Det händer på museet

Det händer på museet. Juni 2016 ... Visningar på Tekniska ...

Planera besöket

Planera besöket. Pojke programmerar med littleBits ...

 

PIONJÄRER INOM TELEFONI

Alexander Graham Bell, född i Skottland, död i Baddeck, Nova Scotia, Kanada, var uppfinnare och dövlärare. Han arbetade som professor i
Boston i talorganens fysiologi. Hans stora intressen var att hjälpa hörselskadade och döva människor.  För att göra talet mer synbart för dövstumma konstruerade han en liten med gummimembran överspänd pappcylinder, Därmed hade han uppfunnit mikrofonen. Den 14 februari 1876 lämnade Bell in en patentansökan på telefonen. Telefonen blev en succé och 1878  sattes den första telefonväxeln upp i New Haven, Connecticut, USA.

Dock finns det fler som gör anspråk på att vara telefonens upptäckare. 1854 sägs den Franske uppfinnaren och telegrafinspektören Charles Bourseul  framlagt ett förslag om elektrisk talöverföring i telegraflinjen. Detta avfärdades som en omöjlig tanke vid denna tid. Samma år 1854 ska den Italiensk-Amerikanske uppfinnaren Antonio Meucci konstruerat en telefon som förband hans kontor med sovrummet där hans  fru befanns sängliggande på grund av sjukdom.

LARS MAGNUS ERICSSON


Från mitten av 1800-talet arbetade Lars Magnus Ericsson på olika verkstäder både i sin hemtrakt och i Stockholm. Efter en stipendiefinansierad utomlandsvistelse som student startade han den 1 april 1876 en verkstad i ett 13 kvadratmeter stort rum i gårdshuset på Drottninggatan 15 i Stockholm för tillverkning matematiska och fysikaliska instrument och liknande. Detta var samma år som A G Bell tog patent på telefonen. Redan i slutet av 1876 blir lokalen för liten för Ericsson och hans kompanjon Carl Johan Andersson, som flyttar till större lokaler.

     


År 1878 lanserades de första telefonerna som var tillverkade av honom själv. Hans tekniska begåvning imponerade på den tidens fackmän, och apparaterna blev snabbt kända på världsmarknaden. Det är till stor del L.M. Ericssons förtjänst att det svenska telefonväsendet har uppnått sin hö
ga position i världen.
På 1890-talet hade L. M. Ericsson & Co cirka 500 anställda och började redan år 1897 ge sig ut på den internationella marknaden genom att öppna verkstad i S:t Petersburg, Sedan öppnar man kontor i New York 1902, I Polen öppnade man den första telefonstationen  år 1904. Så erövrades land efter land.

Under 1910-talet påbörjades utvecklingsarbete av teknik för automatiska telefonväxlar byggda på elektromekanik. Resultatet blev 500-väljaren som första gången sattes i drift 1923 i Rotterdam och 1924 i Stockholm, och detta blev det första steget för Ericssons styrka på växelområdet.

1970-talets stora projekt var AXE-systemet. AXE var en av de första datorstyrda telefonväxlarna och blev en enorm framgång. AXE vidareutvecklas även på i våra dagar och är idag världens mest spridda telefonisystem. AXE hanterar nästan alla
mobiltelefonistandarder, till exempel GSM (2G) och UMTS (3G).

På 1980-talet satsades enorma resurser på lanseringen av det mobila Hotline-systemet och Under 1990-talet blev Ericsson en av världens ledande mobiltelefontillverkare.

Tillverkningen överfördes år 2001 till företaget Sony Ericsson Mobile Communications som ägs tillsammans med SONY. Ericsson fortsätter dock att konstruera så kallade mobilplattformar, det vill säga mjukvara och hårdvara som bildar grundstommen i mobiltelefoner. Några av kunderna är Flextronics, HTC, LG, NEC, Sagem, Sharp och Sony Ericsson.
Numera arbetar cirka 90 000 på Ericsson.

TELEVERKET

Verket grundades 1853 som Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Namnet förenklades 1871 till Kongl. Telegrafverket och 1903 ändrades stavningen till Kungl. Telegrafverket men under 1946 kapades "Kungl." bort och till hundraårsjubileet 1953 kortades namnet till Televerket.
Det var i Stockholm år 1880, fyra år efter att Alexander Graham Bell lämnat in sin patentansökan, som Sveriges första telefonnät byggdes. Därefter växte antalet telefonnät snabbt. Inom fem år fanns det redan 50 lokala telefonnät i Sverige och inom tio år var antalet uppe i 400.

Under 1890-talet försökte Telegrafverket få kontroll över alla telefonnät i landet för att standardisera tekniken och minska administrativa kostnader. Verket skrev flera motioner om ett förstatligande av telefonväsendet, men regeringen avslog dem
alla. Istället erbjöd Telegrafverket lokala nät att ansluta sig till stamnätet, och då dessa inte hade råd med att bygga om näten från enkeltrådsteknik till dubbeltråd, vilket verket krävde, erbjöd Telegrafverket att köpa upp föreningen. Abonnenterna ville hellre kunna ringa långt än att äga sina egna nät. Antalet telefoner som var anslutna till Telegrafverkets nät ökade från 20% av landets telefoner år 1889 till 65% år 1902.

I Stockholm, där en tredjedel av landets abonnenter fanns, hade Telegrafverket mindre än 20% av abonnenterna. Resten hade SAT (Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag). Mellan 1890 och 1900 kördes samtrafik mellan näten men när detta samtrafikavtal löpte ut inleddes "telefonkriget" i Stockholm. Telegrafverket ville köpa upp SAT men riksdagen tyckte att 13 miljoner kronor var för högt och att samtrafiken fungerade bra. SAT tyckte däremot att kraven för det nya samtrafikavtalet blev för hårda, vilket resulterade i att samtrafiken upphörde från och med den 1 juni 1903. I 15 år framöver var SAT:s abonnenter helt avskurna från övriga landet. Det var först efter första världskriget som nya förhandlingar om ett statligt övertagande av SAT inleddes. År 1918 nåddes en överenskommelse och Telegrafverket kunde köpa SAT:s nät för 47 miljoner kronor.
Telegrafverket hade nu total kontroll över Sveriges telefonnät och skulle ha det fram till 1980-talet.

Sedan 1910-talet har samarbetet mellan Televerket och LM Ericsson varit av stor betydelse för teknikutvecklingen. Genom att de två samarbetade kunde Televerket få komponenter och system som praktiskt tagit var skräddarsydda för dem och LM Ericsson hade stor nytta av att de snabbt kunde få information om hur de fungerade från driften av de nya komponenterna.

Televerket var fram till 1993 ett verk som ägde och drev Sveriges telenät, TV-nät och mobila nät.  Redan från starten var verket både en myndighet och ett affärsdrivande verk (ett statligt företag med inkomster och egen verksamhet). Från 1920-talet fram till 1980-talet hade verket ett monopol på telefoni i hela Sverige. Verkets symbol och logotyp var den femuddiga nordstjärnan omgiven av åskviggar under en kunglig krona, populärt kallad "krabban". Verkets tjänstebilar hade under många år orange färg med påskriften "TELE" i svart. Färgen valdes med speciell tanke på trafiksäkerhet: Bilen skulle synas i trafiken oberoende av väglag och årstid.
1993 ombildades Televerket till ett statligt ägt aktiebolag med namnet Telia AB och år 2003 slogs Telia AB samman med finska Sonera till TeliaSonera AB.

MOBILTELEFONI

Sverige var först i världen med mobil telefoni. Det första mobilsamtalet genomfördes 1950 av ingenjör Sture Lauhrén och var till fröken Ur.


Det första mobiltelefonisystemet i Sverige kom 1956 och kallades MTA (Mobil Telefonisystem version A).  (Senare kom även MTB och MTC. MTC utvecklades till NMT450). Antalet abonnenter var lågt och uppgick till några hundra. Det fanns tre basstationer, belägna i Stockholm, Göteborg och
Malmö. Mobiltelefonerna hade manuellt kopplade växlar, det vill säga en telefonist kopplade samtalet vidare till det fasta telefonnätet. Apparaternas tyngd, volym och strömbehov gjorde att de måste monteras i en bil, varför de ofta även kallades "biltelefoner". Den huvudsakliga benämningen blev dock ”Mobiltelefon” som fortfarande används även för dagens ficktelefoner.


I det mobila nätet finns i huvudsak komponenterna mobilstation (MS), basstation (BTS) och en mobilväxel (MSC). Mobilstationen kommunicerar med basstationen via ett luftgränssnitt (radiolänk). Det är de elektromag
netiska vågorna som överför informationen i luftgränssnittet. Basstationen kommunicerar med MSC-växeln via ett varierande gränssnitt (radiolänk, koppar- eller optokabel).


Den mobila stationen består av själva mobiltelefonen och ett så kallat SIM-kort (subscriber identity module). Det är kortet som innehåller telefonitjänsten, det vill säga användaren kan sätta in kortet i en annan mobiltelefon och samtala som vanligt. Det är basstationen som tar emot signaler från mobilstationen. Mobilväxeln fungerar ungefär som den ordinära växeln i det fasta telefonnätet. Denna växel ser till att samtalen leder till rätt destination.

650 KVM TELEHISTORIA

3000 mobiltelefoner på museet och i utställningen finns ca 700 st från 1956-2002 från alla tillverkare

Alla slags unika tillbehör för mobiltelefoner

800 telefoner för fast telefoni finns och ca 300 av dem i utställningen, både de du känner igen från förr och helt unika.

Alla slags växlar från manuella till AXE och mobilväxlar.

All slags kringutrustning som exempelvis Televerkets personal använde.

Uppbyggda tidstypiska miljöer med telefoner, kringutrustning, bilar mm.

Teknikhistoriska föremål. Mätinstrument, rör, verktyg med mycket mera.

"Stockholm-Motalarummet" med radioutställning.

Allt om Ericssons Hotline-satsning. Strategi, marknad och komplett produktprogram!!

Skogs, räddnings och kommunikationsradio. Från rör till transistor.

Tidiga datorer.

Från fjärrskrivare till fax.

Personsökare. Fem olika varianter: numrik, envägstal, tvåvägstal, ljus & ljud

Satellittelefoni.

Snabbtelefoner.

Räknemaskiner.

Skrivmaskiner.

Unik piratradiosändare.

OCH hela tiden strömmar det in nya saker och mycket utrustning finns i gömmorna för framtiden.

 

Virserums Konsthall: Hem

www.virserumskonsthall.com/
 
Länsmusiken Kalmar län och Virserums Konsthall utlyser en nationell tävling om framtidens ljud. Det vinnande bidraget belönas med 5000 kr. Läs mer här.

TRÄ 2016

Temat för TRÄ 2016 är framtidsvisioner hur vi bor och ...

Lättläst

Lättläst. Kommer inom kort. Designed and Developed by ...

TRÄ

TRÄ utställningen på ovanvåningen i Pappershuset ...

Nödvändighetens Arkitektur

NÖDARK – Nödvändighetens Arkitektur. Nödvändighetens ...

Nyheter

Nyheter. Vinnaren till framtidens ljud är korad! Det är Henrik ...

Om Konsthallen

Om Konsthallen. Virserums Konsthall entré. Konsten är till ...

Utställningar

Pågående utställningar. TRÄ 2016. 15/5- 4/12. En utställning om att ...

Tidigare TRÄ år

Tidigare TRÄ år. TRA2010_plyfa. TRÄ 2013. Kommer man med ...

 

Virserums Möbelmuseum | Ett levande industrimuseum

mobelmuseum.se/
 
info@mobelmuseum.com. Hitta hit. Kör till Virserum. ... Sandstedt, kassör. Länkar www.virserum.se(hemsida för Virserum) www.skansen.se (samarbetspartner)

Barnfåtölj | Virserums Möbelmuseum

mobelmuseum.se/shop/
 
Virserums Möbelmuseum. Ett levande ... info@mobelmuseum.com. Länkar. www.virserum.sehemsida för Virserum www.virserumsvandrarhem.se vandrahem i ...

Föreningen | Virserums Möbelmuseum

mobelmuseum.se/traarbetarnas-museum/
 
Virserums Möbelmuseum. Ett levande ... info@mobelmuseum.com. Länkar. www.virserum.sehemsida för Virserum www.virserumsvandrarhem.se vandrahem i ...

På gång | Virserums Möbelmuseum

mobelmuseum.se/vad-hander/
 
Virserums Möbelmuseum. Ett levande ... info@mobelmuseum.com. Länkar. www.virserum.sehemsida för Virserum www.virserumsvandrarhem.se vandrahem i ...

Vad hände? | Virserums Möbelmuseum

mobelmuseum.se/vad-hande/
 
Virserums Möbelmuseum. Ett levande ... info@mobelmuseum.com. Länkar. www.virserum.sehemsida för Virserum www.virserumsvandrarhem.se vandrahem i ...